Arbetsflöde - MCAD backannotering

När väl komponentplaceringen är "klar" kan det vara lämpligt att återföra informationen till mekanik-CAD, för att verifiera att förplacerade komponenter är rätt placerade, att komponenter inte tar i eller hindrar luftflöde kring värme-avgivande komponenter.

Man kan tycka att denna kontroll är självklar i professionella konstruktioner och/eller vid volym-produktion, men det kan faktiskt finnas praktiska hinder för att få ett användbart resultat, med rimlig arbetsinsats.

Ett av grundproblemen är komponentuppbyggnaden. I ECAD-system är komponenterna nästan undantagslöst 2-dimensionella medan i MCAD-system byggs komponenterna som 3-dimen-sionella modeller. En konvertering av biblioteksdata mellan systemen kommer alltid att leda till dataförlust eller otillräcklig information.

Det enda tillförlitliga datat mellan ECAD- och MCAD-systemen är komponenternas X- och Y-koordinater samt orientering. Dessutom behöver dessa förutsättningar vara uppfyllda:

  • alla komponenter behöver vara uppbyggda i MCAD-systemet.
  • komponenternas origo måste stämma överens i MCAD- och ECAD-biblioteken.
  • komponenterna måste vara uppbyggda med likadan orienterning.
  • koordinaterna måste referera till samma referenspunkt i databaserna.

Stor parentes()
{
Många ambitiösa försök har gjorts för att skapa bibliotek som för varje unik komponent innehåller och knyter samman information, som:

  • CAE-symbol (schema) och unika data till schemasystemet.
  • ECAD-symboler (en för varje monteringsfall) och unika data till ECAD-systemet.
  • MCAD-symboler (en för varje monteringsfall) och unika data till MCAD-systemet.
  • simuleringsdata/modeller till olika simuleringsverktyg, som termiska, digitala och analoga simuleringar.
  • tillverkarens komponentdata (datablad).
  • ekvivalenta komponenter och deras datablad.
  • namnsättning av symboler och data.
  • revisionshantering.
  • in- / utfasning.
  • statushantering.
  • ändringsbevakning och -hantering.
  • kostnads- och leverantörshantering.
  • mjukvaruutveckling och -administration.

Kontroll över dessa data ger mycket goda möjligheter till total kontroll över sin utvecklings- / hårdvarukonstruktionsmiljö, vilket man kan tycka är en självklarhet för ett professionellt utvecklingbolag (hur ska man annars vara säker på vad det är man konstruerar?).

Tendensen, det senaste dussinet år, har dock varit den motsatta. Man lägger ut job utomlands i förhoppningen att kortsiktigt spara pengar på egna anställdas löner, men istället får man bekosta, ofta många fler arbetstimmar (p.g.a högre personalomsättning) och det andra bolagets vinst. På köpet tappar man kontrollen, i form av kunskap och erfarenhet, över sin konstruktionsmiljö och därmed möjlighet till effektiva rationaliseringar.

Ett bibliotek av den kalibern kräver ett antal ingenjörer/specialister för att verifiera symboler, data och modeller i respektive system och för bevakning/administration. Denna kostnad är inte försvarbar för det lilla, eller knappast ens det medelstora bolaget utan det är de stora multi-nationella bolagen, som kan underhålla liknande bibliotek.
}