|
Teknikhörnan
När krav- och funktionsspecifikationer är klara och valet av teknologi är gjort, är det dags att realisera projektet.
Vanligtvis låter man schemat vara styrande och alla förändringar av komponenter och logisk förbindelse görs i denna process. Då behöver man bara ändra på ett ställe och informationen, i efterföljande led, kommer att vara synkroniserat. |
|
| Det finns analysverktyg för i stort sett allt man vill verifiera innan, under och efter mönsterkortskonstruktion. I digitala och analoga konstruktioner kan det t.ex. vara egenskaper som: timing, överhörning, temperatur, spänning, EMI/EMC, logik och t.o.m. hela produktionslinor i tillverkning. |
 |
Självklart är mönsterkortkonstruktionen den mest centrala industrialiseringsprocessen, där man realiserar konstruktörens vildaste fantasier. Därför börjar jag med detta kapitel.
Här tittar vi på olika beståndsdelar att tänka på för att lyckas med sitt mönsterkort, såsom arbetsflöde, indata, utdata och kontrollpunkter.
|
 |
| Allting ska sist och slutligen monteras i en låda eller ett rack. Det finns givna fästpunkter, placering av komponenter och olika bygghöjder att ta hänsyn till. Lika självklart, som att denna information skall till layoutverktyget, är det att verifiera det färdigt placerade layoutdatat i mekanikverktyget. |
 |
Vilka data behöver tillverkaren för att göra mönsterkortet, för att det ska bli som det var meningen? Vilka process-steg ingår?
Kretskortet blir resultatet, när man monterat komponenterna på mönsterkortet. |
 |
|
|
|
*
